Trettondagshelgen spenderades traditionsenligt i Skövde med Sibben Cup.
Vi hade varit väldigt få på träningarna under lovet pga förkylningar, feber och annat obehagligt, men lagom till Sibben var alla så pass friska att alla kunde lira (utom Ella, som var i Umeå och kollade SDF-SM.) Det gick dock åt ca fem meter snytpapper per match för att hålla alla nosar skapligt torra.
Vi hade en match på fredagen och precis som i fjol inleddes gruppspelet med match mot Onsala.
Vi kommer igång ganska bra och får in 1-0 efter några minuter. Sedan rullar det på och ställningen i paus är 3-0.
I mitten av andra halvlek reducerar Onsala, men vi är i övrigt vaksamma bakåt och kan utöka ledningen två gånger om till slutresultatet 5-1.
Andra matchen var mot GS/86 som vi mött i semifinal två år i rad, och då har vi lyckats vinna ganska klart, men i år blev det lite tuffare motstånd.
Vi har 1-0 i halvtid och när vi gör 2-0 känns det tryggt, då vi inte släpper till så många chanser.
Till slut vinner vi med 4-0.
Vår sista gruppmatch mot Backadalen hade blivit flyttad till Idrottshallen, så det var ganska mycket publik på den sittvänliga läktaren.
Vi hade sagt till tjejerna att de inte fick se JVM-finalen i hockey som gick natten mellan fredag och lördag, men semifinalen måste de ha sett, för våra två första avslut var direkta kopior på småkronornas fullträffar där.
1-0 efter 20 s. stenhårt avslut ribba in.
2-0 efter 40 s. stenhårt avslut kryssribba in.
Helt OK start och också pausresultat.
I andra går vi upp i en 4-0-ledning innan Backadalen får hål på oss, men vi har hittat målformen och går ifrån till en 7-1-seger.
Iom detta vinner vi gruppen och ska spela semifinal på söndagseftermiddagen.
Liksom i fjol hade vi lånat Kyrkans hus, så det blev pizzatillverkning och -ätning, femkamp, innebandykahoot och en fasligt massa usla ordvitsar runt matbordet innan det var läggdags.
Tur att Corre sade till lag 1 att de skulle gå över linjen, annars hade de nog stått kvar än...
Söndag och semifinaldags!
Vi hade tjuvkollat lite på den andra gruppen, och den verkade vara lite vassare än vår.
Ale och Åmål möttes på lördagskvällen i en spännande, fartfylld match, som slutade 2-2, vilket gav Ale förstaplatsen i gruppen med Åmål som tvåa.
Åmål stod alltså för motståndet i semin i Kavelbrohallen. Den är inte lika publikvänlig som Idrottshallen, men knökad med folk i tredubbla led.
Åmål är duktiga och spelar innebandy med fart och fläkt, men vi är väldigt koncentrerade och för spelet väldigt bra. Vi gör vår bästa insats under årets Sibben med fint spel och fyra snygga mål till vinst med 4-0.
Final för tredje året i rad, häftigt!
I finalen väntar Ale, som i årets seriespel bl.a. vunnit mot Pixbos (oslagbara) F-03or, kommit femma i Fat Pipe mm, så att det skulle bli tufft var vi på det klara med.
Det är alltid skönt att få första målet i cupmatcher, så därför var det lite synd att vi åkte på en utvisning och ett frislag tre m från mål efter en mycket snygg (och mycket hög) volleyträff efter en minuts spel.
Den "tvåan" blev tyvärr bara två sekunder lång, eftersom Ale förvaltade frislaget på bästa sätt.
Vi tar tag i spelet efter baklängesmålet, men Ale försvarar sig med näbbar och klor och ger oss inte mycket tid med bollen, samtidigt som de är farliga i sina kontringar.
I en av dessa får motståndarna till ett inspel framför kassen där vi har markering, men bollen studsar på en av våra fötter och in till 0-2, som blir pausresultat.
Vi känner i pausen att vi är bra med i matchen trots resultatet, även om spelet inte flyter lika bra som i semin.
Vi trycker på även i början av andra halvlek, men Ale är sylvassa i ännu en kontring och gör 0-3 på en snygg genomlöpning efter två min.
Även om vi har lite större bollinnehav än Ale, får vi inte riktigt med oss bollen i fart, och de gånger vi kommer till avslut är motståndarmålisen grym och räddar det mesta. Vi får spela pp och t.o.m. 5-3 utan att göra mål, men i mitten av halvleken hittar vi äntligen rätt och reducerar till 1-3.
Vi känner att det kanske ska gå att vända på steken, men med två min. kvar kontrar Ale ännu en gång och sätter bollen i stolpen med retur i magen på en av våra lirare och in i mål.
Efter det orkar vi inte skapa så mycket mer utan Ale vinner Sibben Cup.
Vi gör en bra turnering och spelar fin innebandy, med semin mot Åmål som topp, men i finalen studsade bollen inte riktigt vår väg, och vi saknade det där lilla flytet, som vi har haft med oss många gånger.
Det hade behövts för att rå på Ale, som var väldigt bra, täta i defensiven och med vassa avslut.
Denna gång fick vi nöja oss med silver, och det är bara att gratulera Ale till en välförtjänt cupseger.
